Att välja rätt släpvagn kan kännas som en djungel av modeller, regler och tekniska termer. Oavsett om du behöver transportera trädgårdsavfall, flytta möbler, frakta båten eller köra tyngre material, hjälper den här guiden dig att hitta en släpvagn som passar just dina behov och förutsättningar. Vi går igenom allt från olika släpvagnstyper och körkortsregler till lastsäkring och underhåll.
Vad ska du använda släpvagnen till?
Det första steget är att fundera över dina transportbehov. Vilken typ av last kommer du oftast att köra? Är det tunga byggmaterial, skrymmande möbler eller kanske en båt? Behöver lasten skyddas mot väder och vind, eller räcker det med ett öppet flak? Hur ofta kommer släpvagnen att användas – bara någon gång per år eller regelbundet? Genom att besvara dessa frågor får man en klarare bild av vilken typ av släpvagn som är mest lämplig.
Bromsad eller obromsad släpvagn?
En grundläggande skillnad mellan släpvagnar är om de har ett eget bromssystem (bromsad) eller inte (obromsad). Obromsade släpvagnar, även kallade EU-släp, är ofta enklare och billigare, men har en maximal totalvikt på 750 kg. De passar bäst för lättare laster och kortare transporter. Mer information om obromsade släpvagnar finns hos Gjensidige.
Fördelar med bromsad släpvagn
För tyngre laster, längre körsträckor eller frekvent användning är en bromsad släpvagn att föredra. Den har högre tillåten totalvikt, bättre väghållning och kortare bromssträcka. Med bromsad släpvagn får man köra i 80 km/h, medan obromsade släpvagnar i vissa fall har en hastighetsbegränsning på 40 km/h. Läs mer om hastighetsbegränsningar hos NTF.
Bromsad vs. Obromsad – En sammanfattning
Här är en sammanfattande tabell som visar de viktigaste skillnaderna:
| Egenskap | Bromsad släpvagn | Obromsad släpvagn |
|---|---|---|
| Maximal totalvikt | Ofta över 750 kg | Max 750 kg |
| Hastighetsbegränsning | 80 km/h | 80 km/h eller 40 km/h* |
| Bromssystem | Eget bromssystem | Inget eget bromssystem |
| Användningsområde | Tyngre laster, längre sträckor, frekvent användning | Lättare laster, kortare sträckor, sporadisk användning |
| Pris | Generellt dyrare | Generellt billigare |
*Hastighetsbegränsningen för obromsade släpvagnar är 40 km/h om släpvagnens totalvikt (eller tjänstevikt om den är olastad) överstiger hälften av dragfordonets tjänstevikt. Om totalvikten är lägre än halva tjänstevikten kan maxhastigheten vara 80 km/h, men aldrig över 750kg totalvikt.
Körkort och viktgränser
Reglerna kring körkort och viktbegränsningar kan upplevas som komplicerade. Här är en förenklad förklaring:
Olika körkortsbehörigheter
- B-körkort: Tillåter att dra en släpvagn med en totalvikt på högst 750 kg. Om släpvagnen väger mer får bilens och släpvagnens sammanlagda totalvikt inte överstiga 3500 kg.
- Utökad B-behörighet (B96): Tillåter en sammanlagd totalvikt på upp till 4250 kg för bil och släp.
- BE-körkort: Krävs för tyngre släpvagnar, där släpvagnens totalvikt kan vara upp till 3500 kg. Det finns ingen övre gräns för den sammanlagda totalvikten, så länge bilens tekniska begränsningar inte överskrids.
För att ta reda på exakt hur tungt släp din bil får dra, se bilens registreringsbevis. Använd gärna Transportstyrelsens släpvagnskalkylator (länk via Folksam) för att kontrollera om din kombination är laglig. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan *totalvikt* (släpvagnens maximalt tillåtna vikt inklusive last) och *bruttovikt* (släpvagnens faktiska vikt vid ett specifikt tillfälle). Även om man inte lastar släpvagnen fullt, måste den tillåtna totalvikten vara inom gränserna för körkortet och bilens dragkapacitet. Mer information om körkortsregler finns hos Valeryd.
Viktbegrepp
Här förklaras de viktigaste viktbegreppen:
- Tjänstevikt: Släpvagnens vikt utan last.
- Maxlast: Den maximala vikt som släpvagnen får lastas med.
- Totalvikt: Summan av tjänstevikten och maxlasten (den högsta tillåtna vikten).
- Bruttovikt: Den faktiska vikten av släpvagnen och lasten vid ett specifikt tillfälle.
Motion om höjd totalvikt för B-körkort
Det är värt att nämna att det finns en motion (2023/24:735) till Sveriges riksdag som föreslår att höja den tillåtna totalvikten för B-körkort till 4250 kg. Detta eftersom moderna bilar blivit tyngre, vilket minskar möjligheten att dra tyngre släp inom den nuvarande gränsen på 3500 kg. Förslaget är dock ännu inte genomfört.
Efterfordon
Vissa fordon, som vissa skyliftar och obromsade båtkärror, klassas som *efterfordon* och har egna regler. Med B-körkort kan man dra ett tungt efterfordon om det är bromsat. Ett obromsat efterfordon får dock inte väga mer än dragbilens bruttovikt. Hastighetsbegränsningen är 30 km/h.
Olika typer av släpvagnar
Det finns en mängd olika släpvagnstyper, anpassade för olika ändamål. Här är några vanliga exempel:
- Flaksläpvagnar: Mångsidiga med öppet flak, lämpliga för byggmaterial, trädgårdsavfall och skrymmande gods.
- Kärrsläpvagnar (trädgårdssläpvagnar): Mindre och smidigare, perfekta för trädgårdsarbete och lättare laster.
- Skåpsläpvagnar: Har ett täckt lastutrymme som skyddar mot väder, vind och stöld. Används ofta för flyttgods och känsliga föremål.
- Biltransportsläpvagnar: Specialbyggda för säker transport av fordon.
- Båttrailers: Anpassade för transport av båtar.
- Hästtransporter: Specialsläp för säker transport av hästar.
- Kylsläp: Släpvagnar med kylaggregat för transport av temperaturkänsliga varor.
Utöver dessa finns specialanpassade släpvagnar för specifika behov, som mobila kontor eller cateringvagnar. Läs mer om olika släpvagnstyper hos Släpkärror.
Lastsäkring och kultryck
Korrekt lastsäkring är avgörande för säkerheten. Lättare gods kan säkras med nät eller presenning, medan tyngre last kräver spännband. Lasten ska placeras så att tyngdpunkten hamnar lågt och nära släpvagnens axel. Läs mer om lastsäkring hos Brenderup.
Vikten av rätt kultryck
Kultrycket, det vill säga det tryck som släpvagnen utövar på dragkroken, är mycket viktigt för stabiliteten. För lågt kultryck kan göra ekipaget instabilt, medan för högt kultryck kan överbelasta dragkroken och bilens bakaxel. Kultrycket kan kontrolleras med en speciell kultrycksvåg, eller genom att väga släpvagnens stödhjul på en vanlig personvåg. Justering görs genom att flytta lasten framåt eller bakåt på släpet.
Överlast
Att köra med överlast är farligt och olagligt. Överlast minskar stabiliteten, förlänger bromssträckan, ökar risken för skador på släpvagnen och ger högre bränsleförbrukning. Det kan leda till böter och i värsta fall indraget körkort. Information om släpvagnens lastkapacitet finns i registreringsbeviset.
Kontroll före avfärd
Innan varje resa är det viktigt att kontrollera:
- Att kulkopplingen är ordentligt låst.
- Att elkopplingen är korrekt ansluten och att alla lampor (positionsljus, sidomarkeringar, bakljus, blinkers, bromsljus, reflexer) fungerar.
- Att säkerhetsvajern är korrekt fäst.
- Att däcktrycket är korrekt.
- Att lasten är ordentligt säkrad.
Skötsel och underhåll
Regelbunden skötsel förlänger släpvagnens livslängd. Tvätta släpvagnen regelbundet med vatten och bilschampo. Använd bilavfettning vid behov, men undvik att använda det i dagvattenbrunnar – använd istället en tvätthall. Kontrollera regelbundet bromsar, däck och belysning. Mer information om skötsel finns hos Trailershop.
Försäkring
En släpvagn omfattas av dragbilens trafikförsäkring, som täcker skador som släpvagnen orsakar på andra fordon. För att skydda din egen släpvagn mot skador som stöld, brand eller vagnskada kan du teckna en halv- eller helförsäkring.
Sammanfattning
Att välja rätt släpvagn handlar om att hitta en balans mellan dina behov, lagliga krav och säkerhetsaspekter. Genom att noggrant överväga dina transportbehov, välja rätt typ av släpvagn, vara medveten om körkortsregler och viktbegränsningar, samt prioritera lastsäkring och underhåll, kan du göra en klok investering som ger dig en säker och effektiv transportlösning under många år framöver.